Island måste vara rena julafton för vilken geolog som helst. Ta till exempel Thingvellir, platsen där det isländska alltinget, Europas äldsta demokratiska mötesordning, strålade samman en gång om året med början år 930. Här möts också den nordamerikanska (till höger på bilden) och den europeiska (t v) kontinentplattan. Dessa rör sig några centimeter per år. Än hit, än dit. Sprickan, (Almannagjá på isländska) mellan kontinenterna går tvärs över ön, men det är bara på Thingvellir som den våldsamma krakeleringen visar sig i ljusan dager. I övrigt gäller havsbottnen och underjorden.
Ingen annanstans i världen kan man, mig veterligt, bekvämt motionera längs en prydligt anlagd promenadväg mellan två kontinenter. När jag funderar lite mer ingående över grejen, finner jag den helt häpnadsväckande. Dessutom skiner solen från en molnfri himmel. Naturen lyser i klara höstfärger, runt omkring syns snöklädda berg. Det är helt vindstilla, vilket lär vara ovanligt på Island.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar