Grattis Tom!

I dag fyller sångaren, låtskrivaren och skådespelaren Tom Waits 60! En udda ikon, en musikernas favoritartist men med blandade framgångar hos den stora publiken. Åsikterna om Waits storhet kan gå isär, men ingen kan förneka att han har påverkat den kulturella malströmmen med sitt egensinne och oförutsägbarhet. Personligen har jag svårt för teatrala, manierade artister, de som "chokar lite för mycket" som salig Fred Åkerström brukade säga. I fallet Tom Waits köper jag hela paketet. Han är en fantastisk artist och låtskrivare! Och en djärv instrumentatör. Ingen kan som Waits kombinera udda instrument och klanger eller få uppenbart drivna superproffs att snubbla, glida på tonerna, ja till och med spela groteskt eller töntigt när så passar. Waits röst har beskrivits som dränkt i ett fat bourbon, sen lämnats hängade i rökhuset några månader för att slutligen manglas av en bil. Det tycker jag är en överdrift, även om det ligger något i beskrivningen.

Tom Waits är en av vår tids stora låtskrivare, det brukar även de som inte klarar av hans sångsätt hålla med om. Många av hans sånger har haft stora framgånger som covers med Bruce Springsteen, Ron Stewart, The Eagles, svenska Moneybrother och många andra. Själv föredrar jag originalet. Tom Waits Swordfishtrombones (1983) står sig fortfarande som en av seklets mest egensinnigt, personliga skivor. Vill jag lyssna på något nyare väljer jag Mule Variations som kom för några år sen. En favorit är också Waits cover på balladen Somewhere ur West Side Story, en sång som vanligtvis tolkas med ljus, blid flickröst. Tom Waits whiskeyspruckna version har en annan skörhet och estetik och han kramar ut nya, okända kvaliteter ur musiken. Kongenialt! Bilden ovan är från filmen Coffee and Cigarettes (2003) där Waits samtalar med Iggy Pop. En helt obetalbar scen!

Nu kanske vän av ordning frågar vad Tom Waits har med Island att göra? Ingenting. Annat än att hans födelsedag uppmärksammas i isländskt media. Och att Waits formula bär ett visst släktskap med den progressiva delen av popen här, inte så mycket musikaliskt som i attityd och egensinne.