Varje morgon äter jag skyr, den isländska yoghurten (en mjölkprodukt som egentligen inte är yoghurt). Min favorit är blåbärsskyr. Den är krämigare än dess svenska kusin och smakar mycket gott. En perfekt start på dagen! Skyr är för alltid förknippat med Helgi Hóseasson (bilden), proffsdemonstrant och rättshaverist. I 47 år stod han i gathörnet Langholtsvegur - Holtavegur och demonstrerade. Hóseasson som dog i september, var ett naturligt inslag i gatubilden, en levande installation, en envis, oomkullrunkelig röst ur den isländska folksjälen. Nu vill många reykjaviksbor resa en staty över Islands mesta demonstrant.
Helge Hóseasson hade det textade plakatet som arbetsredskap. Först, och under många år, var budskapen personliga: För Hóseasson var t ex utträdet ur stadskyrkan inte nog, han ville också anullera sitt dop och konfirmation. Ärendet vandrade ända upp i Europadomstolen. Hóseasson förlorade. Budskapen blev så småningom mer allmängiltiga, rent av poetiska. Hóseassons sista demonstration handlade däremot om aktuella realiteter, Icesave-avtalet. Han var förstås mot.
Hóseassons mest kända aktion var dock mer våldsam. Vid ett möte där landets politiska ledning och biskopen deltog, kastade Hóseasson riklig med skyr över församlingen (på bilden i mitten syns Hóseasson till vänster, springandes från brottsplatsen). Överfallet gav honom såväl fängelse som en inskription i Islands Hall of Fame.
Skyr är gott. Vore jag ICA-föreståndare i Gnesta skulle jag banne mig importera den krämiga, yoghurtliknande massan. Och i likhet med de gammelmansansikten som möter oss från de grekiska yoghurtburkarna, förse produkten med loggan Helgi H plus bild.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar