Kanin och fågelmannen

På en kulle vackert beläget med fantastisk utsikt över hela Ellidaárdalur, mitt i stan, ligger ett vitt hus med lila tak. Skulle kunna vara ett drömplejs om inte den brusande motorleden in till gamla stadskärnan i Reykjavik strök förbi husknuten. Jag har ofta gått förbi och noterat att i sluttningen upp mot huset finns extremt många kaniner. De verkar tama och i gräset ligger bröd och mängder med saftiga klyftor av vattenmelon utspridda. När jag nalkas huset ser jag en kacklande flock med änder och i de efter isländska förhållande pampiga träden som omgärdar tomten sjunger mängder av svartstarar. Några rostiga bilar med gammaldags nummerplåtar står parkerade, här och var syns små egentillverkade skulpturer. Rostigt armeringsjärn och stenbumlingar omgärdar den prydligt vitmålade fasaden.

Nyfikenheten är väckt. Rejält. Vem bor här?

Husets flowerpowergardiner fladdrar till och efter en stund kommer en man ut på gårdsplanen. Han har en färgrik schal om halsen och ser ut att gå mot strömmen. Mannen berättar att han bott här i 20 år och att han till en början skaffade 150 änder. Fåglarna håller dagtid till i en sjö nära huset eller vid den närbelägna laxälven som flyter genom Reykjaviks ytterområden. Framåt kvällen återvänder alla 150 för utfordring och natthärbärge. Så småningom kompletterade han med kaniner, nu har han minst 50. Svartstararna fick han på köpet, det sitter ett hundratal i buskarna och han bjuder dem alla på bröd. Den frikostliga utfordringen av djuren måste kosta en mindre förmögenhet. Bara vattenmelonerna! Bland det dyraste du kan köpa på Island.

Vem är han, kanin & fågelmannen, som likt Noa samlar djuren, inte två och två utan i hundratal? Han verkar både skygg och nyfiken, berättar gärna om djuren men avslöjar inget om sig själv. Tycker det är OK att jag tar en bild. Är han en hippie från Christiania, en udda artist, snedseglare eller rätt och slätt en levnadskonstnär? Att mannen har extremt djuriska intressen är uppenbart. Jag vill veta mer om mannen med sin stora djurfamilj där uppe på kullen! På väg nerför slänten kommer jag på mig själv att vissla The Fool on the Hill, det är en bra låt.