Att resa

I går för tre månader sedan reste sambon Sigrún och jag hemifrån Söra i Sörmland för att bo ett år på Island. Det har blivit många resor i mitt liv, både privat och i arbetet, men aldrig har jag varit hemifrån så lång tid. Jag försöker odla förhållningssättet att likt en skogssnigel bära med mig hemmet där jag för tillfället är, att inte vara beroende av devisen Mitt Hem är Min Borg. Nu är Island på många sätt idealiskt att vistas i, en lätt igenkännbar men samtidigt exotisk kulturmiljö där Sigrún är infödingen medan jag är och förblir den eviga turisten.

Bilden är från överfarten mellan Esbjerg och Seydisfjördur på Islands nördöstkust, 600 långa kilometrar från Reykjavik. Att nalkas ön från havet, likt vikingarna en gång gjorde, är speciellt. Ibland behöver man också tid för att resa i vår snabba värld. I det avseendet kan jag inte klaga på färden från Sörmland till Reykjavik. Åtta dagar till sjöss och lands i sommar, höst och vinterväder. Utan anständig mat ombord, i storm, stiltje, snö, dimma, solsken, över höga berg och djupa dalar. En stilfull ouvertyr till året på Island!