På Seltjarnanes på väg mot den lilla ön Grótta i Rekjaviks utkant löper promenadvägen längs Nordatlantens skvalpande kustlinje och i bästa fall skänker senvintersolen glitter åt vyn. Här såg jag i höstas en säl som låg och solade vid stranden. Nu ser jag bara golfarna från den närbelägna golfklubben. Tänk att golfspelare alltid lägger rabarber på de mest natursköna platserna, det gäller Island likaväl som Sverige. I fonden syns den pyramidformade vulkanen Keilir som en hägring på väg att förvinna allteftersom solen försvinner bakom egyptiland och kvällsmörkret erövrar stan. Blir det någorlunda molnfritt kan jag njuta av månstrålar över hustaken. Gubben strålar mer intensivt här än hemma. Han känns närmare, mer kompisartad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar