Kan inte upphöra att fundera över källarfolket i Reykjavik, de som bor i stadens källarvåningar. Ibland är lägenheten till och med under marknivå. I Sverige är det inte tillåtet att inreda källarutrymmen till permanenta bostäder - här är det legio. Varenda hus har källarlägenheter med minimala fönster. Eftersom persienner och tunga gardiner oftast inte är islänningars smak, blir det inte sällan helkoll ur vonobenperspektiv. På fönsterbrädorna syns ofta en miniutställning. Här ovan gäller älgstuket, men det kan lika väl vara torkade blommor, små troll eller dammiga vaser.
Nu går jag ner i min källare hette en töntig 70-talsschlager. Hur är läget i den undre regionen? Jag undrar och fantiserar.
2 kommentarer:
Märkligt! Är källaröversvämning ett okänt begrepp på Island. (Här i Sverige går man ut med stränga uppmaningar att röja undan snön kring stugorna inför vårfloden). Husen är kanske byggda på ogenomtränglig lavagrund? Själv håller jag fortfarande på med min källarsanering efter stoppet i gatans avlopp... Ibland kan man välkomna en vatteninvasion, allt skräp man samlat. Källarhörnen ligger nu fria, luften är hög och snart kan man anlägga en tennisbana i tvättrummet. Något för islänningar att se fram emot kanske! Men vulkaner är inte att leka med...
Det har knappast funnits någon snö här i vinter, så på den fronten är det lugnt. Men det känns ändå ganska bluesigt med källarlägenheterna. Vissa kan knappast ha normal ståhöjd.
Förmodligen är det samhällets småfolk som befolkar de undre regionerna. Symboliskt så det förslår!
Vad vulkanutbrottet beträffar är det också lugnt. Men det är klart, vi har fått oss en förstklassig demonstration av naturens vilda, otämjda krafter! Skrämmande men fascinerande!
Skicka en kommentar