I går, dan före julafton, var det Thorláksmessan, då äter islänningarna skata, kokt rutten rocka. Sigrún och jag åt skatan hos Greta och hennes familj, riktigt gott faktiskt. Som förrätt serverades rutten haj. Den sväljs ner med Svarta Döden, isländskt brännvin. Den ammoniakstinna hajen var jag väl kanske mindre förtjust i. Mycket speciellt. Både rockan och hajen har vissa likheter med surströmmingen, men är tuffare i smaken. Skänker en tacksamhetens tanke för att man numera har moderniserat jäsningsprocessen. Förr i tiden urinerade man på fisken för att snabba på jäsningen, det lär fortfarande förekomma här och var på landet.
I går kväll hade affärerna öppet till kl 23 och det var ett otroligt folkliv på Reykjaviks gator. Här sitter man inte hemma och pysslar dan före dopparedan. Alla restauranger med självaktning har skata på menyn och den speciella, lätt identifierbara, lukten spreds över gator och torg. Satte sig i kläder och näsborrar.
Nu är det julaftons morgon men firandet börjar först i kväll, på dagtid är allt precis som vanligt, köpfesten fortsätter i butiker och köpcentra in på sen eftermiddag. Men i kvällningen lägras ett lugn över stad och land. Signalen sker klockan 18 med dånet från domkyrkoklockorna och en högtidlig radioröst som förkunnar att Riksradion önskar alla landsmän en god och fridfull jul! Därpå följer gudstjänst. Gudstjänsten tjänar som taffelmusik till julmiddagen som kan innehålla hangikjöt, rökt fårfiol, eller fjällripa. Man njuter av maten samtidigt som gudsorden och psalmerna skvalar i bakgrunden. Så vill tydligen många ha det, den isländska julen innehåller mycket religiositet och mindre Disneyfilm. Det känns som att förflyttas till svenskt 1940-tal.
God jul på er alla, hur ni själva än firar Jesu födelse! Mannen som hjälper mig att framföra julhälsningen är en för mig okänd öbo.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar