Sedan David Oddsson i september utnämndes till chefredaktör för Morgunbladid, Islands enda morgontidning, förutom gratistidningen Fréttabladid, har protesterna duggat tätt. Nu senast är det Nordiska Journalistunionen med mediamänniskor från Norge, Sverige, Danmark och Finland som protesterar mot utnämningen. Oddsson, ledande högerpolitiker och tidigare riksbankchef, har ingen erfarenhet av tidningsmakeri. Det allvarligaste är dock Oddssons belastning som ansvarig för den ekonomiska härdsmältan på Island. Nu är han satt att granska den kris han själv varit med om att utveckla. Det är förstås inte trovärdigt, och återigen ställer jag mig frågande till den bristande etiken inom isländsk media.
Protesterna var också ihärdiga inför utnämningen och många sade upp prenumerationen på tidningen. Det rör sig om tiotusentals prenumeranter. För en tidning som redan innan prenumerationsraset hade ekonomiska svårigheter är det förstås allvarligt. Än mer besvärande är Morgenbladids trovärdighet och objektivitet i rapporteringen av krisen och dess konsekvenser som rubbats. Vissa påstår också att Oddsson utnyttjar sin position i egna syften.
Uppenbara demokratiska brister tydliggörs och grundbultarna i samhällsbygget rostar sönder. Islänningar i maktposition har omvittnat svårt att stiga åt sidan, erkänna fel och brister, lämna det gamla och släppa in det nya. Det gäller också den omnipotenta, narcisistiska Oddsson. Det är inte konstigt att mediakollegorna i Norden protesterar. Men vad säger journalisterna på Morgunbladid? Går det inte att få stopp på mannen? När ska han kliva åt sidan?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar