Utklädda

Det här bandet ramlade jag över en kväll då museerna hade kvällsöppet i Reykjavik. Det såg trevligt ut men lät, hur ska jag säja utan att vara taskig, inte särskilt autentiskt. Det där med kletzmermusik är inte lätt. Kanske är den här trion med isländska musiker typisk. Invandrad kultur och World Music har dessvärre ingen stark ställning här. Invandrarna märks sällan i kulturlivet, om ens något, de har inget ansikte. Självklart kan islänningar, svenskar eller vem det vara må uttrycka sig i idiom från andra länder. Ja det är till och med högst önskvärt! Men på Island tycks impulserna och förebilderna saknas. Och då blir det som på museet härom natten: En tom gest i trevliga kläder.

Mycket bra musik har jag hört. Men vad inslag från andra kulturer beträffar, verkar Island ligga efter. Landet har en benhård invandrarpolitik, kanske det är därför som musiken så ofta låter doftlöst dilletantisk? Som om de isländska myndigheterna inte ens tillåter musiken att sippra in i landet. Hoppas förstås att jag har helt fel och redan i morgon får höra flamenco, ett kletzmerband som klår polska Kroké, en klassisk indisk flöjtspelare samt en fusiongrupp med norska hardangerfelor och amadindaspelare från Ghana. Men fan tro´t.