Reykjavik är den biltätaste staden i Europa, en stad byggd enligt amerikansk förebild med överdimensionerade motorleder in till den gamla stadskärnan. Samtidigt som kollektivtrafiken är gravt underutvecklad, i den ekonomiska krisens spår har tidtabellen försämrats ytterligare. I det område där jag bor gick bussarna tidigare fyra gånger i timmen, plötsligt och utan förvarning körs nu bara två turer.
Reykjavik är dessutom en extremt utspridd stad. Europasnittet är 7500 innevånare per kvadratkilometer. I Reykjavik är motsvarande siffra 1500 innevånare! Dålig, ibland närmast obefintlig, kollektivtrafik, en extremt utspridd stadskärna och många stora bilar ger förstås både dålig ekonomi och miljö.
650 av 1000 islänningar har bil. I Sverige är siffran 460 och i Danmark 350. Det finns ytterligare en väsentlig skillnad. I grannländerna är bilinnehavet betydligt lägre i huvudstäderna än på landsbygden. På Island är det tvärtom, betydligt fler bilar i Reykjavik, 750 - 800 fordon per 1000 innevånare. Det ger tydligt avtryck vid busshållplatserna där jag bara ser gamlingar och ungdomar.
Enligt en artikel i Fréttabladid signerad Torvaldur Gylfason skulle Island spara 5 miljarder SEK årligen om bilinnehavet krymptes till Sveriges nivå. Tänkvärt i krisens Island där en tredjedel av landets hushåll står inför ekonomisk kollaps och staten dras med miljardskulder. Men hur skulle man då ta sig till jobbet? Miljöaspekten nämns inte i artikeln, det är ganska symptomatiskt. Miljöfrågorna verkar stå långt ner på agendan. Bilden från ett svunnet Island hittade jag på Reykjavik Art Gallery.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar