Trettondagen är en vanlig arbetsdag på Island, men framåt kvällningen tar raketskjutandet fart igen. Eldar tänds och man klär ut sig till alver och huldror. Det hela bygger på gammal folktro, den har fortfarande grepp om islänningen. Trettondagen är alla väsens flyttdag, ungefär som 1 oktober var för oss människor förr i tiden.
Det gäller att vara på sin vakt, ha koll, risken att dras in i alvernas värld är stor just i kväll. Alverna söker sig till oss, och har du gått över gränsen kommer du aldrig tillbaka. Än i dag kan du hitta människor som har egna upplevelser av de alver och huldror som bor i stockar och stenar. Och det händer fortfarande att man låter ett vägbygge ändra riktning på grund av att vägen är tänkt att gå över mark där det visar sig att de andra bor. På trettondagsnatten får också korna människoröst och det händer att islänningar gömmer sig ladugården för att höra korna tala, även om det är farligt. Det är också den kväll då Kertasnikir, stearinljustjuven, den sista av Islands 13 tomtar försvinner hem till mamma Grýla, häxan som äter människobarn. De isländska tomtarna är betydligt mer elaka än sina svenska godmodiga kollegor.
Raketer har ideligen fyrats av sedan julhelgen, ett skjutande som eskalerade på nyårsafton. I går kväll satte fyrverkerierna fart igen. Rejält! Man gjorde sig av med de pjäser som fanns kvar. Den islänning som fyrar av raketer efter trettondagen räknas som knäpp, så stränga är de oskrivna reglerna. Å andra sidan har det varit ett ohämmat pangande fram till i går.
Trettondagen på Island är en hybrid mellan valborgsmässoafton i Sverige, nyårsafton, maskerad och gammal folktro. Eldarna brinner, stjärnhimlar tänds. I går kväll dansade också alver och huldror på lavafält och bergssluttningar. Och det upplevs inte bara som fria fantasier!
I morgon berättar jag om när korna börjar tala med människoröst på trettondagsafton.
Det gäller att vara på sin vakt, ha koll, risken att dras in i alvernas värld är stor just i kväll. Alverna söker sig till oss, och har du gått över gränsen kommer du aldrig tillbaka. Än i dag kan du hitta människor som har egna upplevelser av de alver och huldror som bor i stockar och stenar. Och det händer fortfarande att man låter ett vägbygge ändra riktning på grund av att vägen är tänkt att gå över mark där det visar sig att de andra bor. På trettondagsnatten får också korna människoröst och det händer att islänningar gömmer sig ladugården för att höra korna tala, även om det är farligt. Det är också den kväll då Kertasnikir, stearinljustjuven, den sista av Islands 13 tomtar försvinner hem till mamma Grýla, häxan som äter människobarn. De isländska tomtarna är betydligt mer elaka än sina svenska godmodiga kollegor.
Raketer har ideligen fyrats av sedan julhelgen, ett skjutande som eskalerade på nyårsafton. I går kväll satte fyrverkerierna fart igen. Rejält! Man gjorde sig av med de pjäser som fanns kvar. Den islänning som fyrar av raketer efter trettondagen räknas som knäpp, så stränga är de oskrivna reglerna. Å andra sidan har det varit ett ohämmat pangande fram till i går.
Trettondagen på Island är en hybrid mellan valborgsmässoafton i Sverige, nyårsafton, maskerad och gammal folktro. Eldarna brinner, stjärnhimlar tänds. I går kväll dansade också alver och huldror på lavafält och bergssluttningar. Och det upplevs inte bara som fria fantasier!
I morgon berättar jag om när korna börjar tala med människoröst på trettondagsafton.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar