Här är en pendang till gårdagens blogg om folktro, alver, huldror och talande kor. Som jag berättade tidigare träffade jag häxan Halla på stranden vid Grótta i Reykjavik på nyårsafton. Jag hade fått kännedom om Halla och riten på stranden genom en stor artikel i Morgunbladid dagen innan. Ingen sarkasm, ironi eller små gliringar, till och med borgerskapets husorgan tar de andra på fullaste allvar. Men i sanningens namn finns det också islänningar som är innerligt trötta på att förknippas med okultism. Men folktrons starka ställning befästs ändå på olika sätt. Ett av många tecken är Hamarin (klippan), den populära inhemska tevedeckaren. Där spelar varken polisen eller de misstänkta huvudrollen utan okultism.
Anledningen till folktrons starka ställning kan man spekulera i. Island är trots high tec-profil och hög standard också gammaldags. Man sätter traditionerna och de gamla historierna i högsätet. Närheten till döden, och därmed också livets mysterier, är ett annat skäl, tidningarna innehåller dagligen 6 - 8 sidor dödsannonser med runor. Samhörigheten med den orörda naturen är en annan ledtråd. Vem tycker sig inte se alver och huldror vid färd i skymningen från Krýsuvik mot Hafnarfjördur med spöklika lavafält och mystiska rykande källor längs den öde vägen? Lyser fullmånen dessutom, så...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar