Under drygt två månader på Island har jag knappast träffat några andra svenskar än mig själv, men däremot en hoper islänningar som bott i Sverige längre eller kortare perioder. Själv vill jag leva så isländskt som möjligt, men en inbjudan till en fika på Svenska Ambassaden kunde jag ju inte säga nej till. Det var en trevlig, traditionell adventsfika. Varken Hosianna eller något viftande med svenska flaggan förekom, men glöggen och lussebullarna kom jag förstås inte undan.
I det avspända minglet tipsade en kvinna om ett bageri i Reykjavik som bakade med mjöl från Saltå kvarn i närheten av mitt hem i Sverige (därmed förklarades varför långtradaren som hämtade mina instrument för transport till Island var fullastad med mjöl från kvarnen. Skönt, ett mysterium mindre i världen). Jag träffade också en bibliotekarie, en flöjtist och en man som brann för det nordiska samarbetet (fina tankar dessvärre totalt utdöda i Stockholm där vi går omkring med förtrollade Brysselglasögon på nästipparna).
Anders Ljunggren är ny som ambassadör på Island och kommer närmast från Helsingfors. Han är ingen karriärsdiplomat utan har gått den politiska vägen via Centerpartiet där han är en av tungviktarna. Ljunggren har också varit generalsekreterare i Föreningen Norden. På bilden hälsar han välkommen till kaffetåren och lussebullarna på residenset, Fjólugata 9.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar